23. (I love it)

jag mår så himla bra. det är anledningen till inaktiviteten.

jag bestämde mig för att sluta deppa och att vara stark och glad. hittills går det sjukt bra.

jag träffar vänner, äter gott, dricker alkohol, röker, förväntar mig ingenting, går och tränar. I don't care - I love it.

22. (I dream of home)

jag håller mig kvar, följer efter på våta trottoarer. vill för allt i världen inte sätta mig på tunnelbanan hem, till livet jag inte har.
jag är världens tråkigaste. hittar på ursäkter så att folk inte ska komma på det.

jag röker fastän det bränner av förkylning. jag drar känslomässiga halsbloss och väntar på en kick som aldrig kommer.

jag vill citera all världens låtar för att beskriva dig. men varför ska jag egentligen ens försöka beskriva? det är så sent och vi sprang in i varandras förväntningar för länge sedan.
jag dagdrömmer om att vi har bra sex i köket och att det fortfarande finns något kvar att upptäcka.
säg att det inte var det här det var?
jag är sämst på att vara arg. sämst på att inte gömma mig själv i en käklinje och inte hitta mig själv igen förrän allt är förkolnat och för sent.
snälla såra mig igen.

21. (blurring the lines between real and the fake)

jag känner mig så gammal och så ung. för gammal för att sitta utanför arenor och krossas mot staket. för ung för att skärpa mig, sluta bära glitter, ta hand om mig och ta en examen.

i torsdags kedjerökte jag. jag bar solglasögon, såg sur ut, gjorde Systembolagets kassörska glad, ignorerade sms, gjorde ett halsband, övade på att prata i telefon för pengar och drack Tequila ur kaffekopp med en bästa vän.
i lördags skulle jag vara sur. var istället: apatisk, nervös, glad, förstående, dum, accepterande.  
i måndags kväll höll jag Lana Del Reys hand i min två gånger, grät några efterlängtade tårar och tog tunnelbanan hemåt tidigare än mina vänner.
just nu: är försiktig, annars kan ju folk tro att det är något mellan oss.

en vän till mig är rädd för att vara kvar, att inte utvecklas. jag är likadan, men inser att just nu är det ingen risk. allt ändras på bara några veckor. alla känslorna på en och samma gång. nytt jobb, avhoppat plugg.

...hej jag heter Julia och jag ringer från SKOP...

20. (a heart is what a heart is, it won't forget where it came from)

idag ska jag prata med pärlor och med svin. 
jag ska svälja snabbt, men spotta snabbare.

sa jag att jag ser fram emot det skulle jag ljuga. men klarspråk är trots allt klarare än vanligt.

ikväll dansar jag på Berns, ringer en vän, gråter en skvätt och går vidare.



so I gave what I could give and that should be enough
illusions illusions

19. (I wish I could be strong without the Scheiße)

det är dags att vara ärlig: på Kungsgatan stod jag med hjärtat i handen. det är så lätt hänt för mig, att det rycks ut och tycks leva sitt eget liv.
just denna gång kändes speciell. sällan har det fått ett sådant varmt mottagande. trygg rimmar på rygg och rebound rimmar på ingenting alls.
men Kungsgatan är längesedan och jag är inte likadan.
vi kan kalla det kvinnlig intuition, hur utnött det begreppet än är.
jag är inte så naiv längre. jag hade redan förstått, innan telefonsamtalet.
redan stängt in mig och slängt nyckeln.

så nu står han med de andra.
jag tänker mig att de står på led. alla de som stulit mig.
där står han som jag skrattade elakt åt, när han var kvar i stan han sa att han skulle dra ifrån.
där står hon som jag älskat i en efterkonstruktion, fastän jag i själva verket trånade efter en äldre version av henne, med större bröst och annan frisyr. hon står också i ledet förresten, fast ser inte på mig, hon ser ner i sin mobil.
där är de som tagit mig rent fysiskt, de har bildat en liten grupp och skakar överlägset på huvudet när jag ens skänker dem en tanke.

och nu är han en i gänget. jag hoppas ni kommer trivas tillsammans.



jag går och lägger mig nu. har mascarafläckar i pannan men det ska du ta mig fan skita i.