40. (I'm sorry and I love you)

förlåt min frånvaro är ni snälla.
låt oss låtsas som om inget hänt. och på sätt och vis är det sant. jag har en vardag här, i mitt nya land. jag går till skolan, går hem, äter tråkig mat, tar långa bad, går till gymmet, dricker öl, röker en cigg på balkongen, powerwalkar bort till Treptower park.
men ovanligheter händer också. jag får besök, eller träffar Gaga till exempel.

jag fryser som en ökenråtta på Arktis(på grund av den ovälkomna vintern). jag svettas som en gris i en bastu(på grund av menstruationen). jag kånkar hem tre kassar mat. jag ser film. jag köper knark. jag lyssnar på Gagas nya album.
men framför allt: jag lever.
ska bli bättre på att visa det också.
snart kommer det kännas som om jag inte varit borta alls.

73. (helt utan parentes)

preparerar huden med c-vitamin, minns att jag vaknade på inatt(blödde, ont i halsen, ont i magen, kallsvettades och drömde feberdrömmar), har mens, lyssnar på LCD soundsystem, dricker te, äter fruktsallad på banan och apelsin, går på toa, tycker synd om mig själv, ser fram emot kvällen, minns, skriver, dör lite på ett bra sätt, nu: spela sims.

DON'T YOU WISH YOUR GIRLFRIEND WAS A FREAK LIKE ME.

det började med en fika i valbo och slutade med champagne och rödvin i gävle. vi låtsades vara ihop på ikea. vi skrattade och chattade mest hela tiden.

hon är jäkligt bra den där ida. och snygg. se här bara.

sedan träffade vi hästen och diverse andra saker hände på bussen hem och jag skäms fastän jag inte borde. puss.
(under påsklovet ska jag se till att fota lite. så ni får något annat än webcambilder)

såhär på långfredagen har jag uppmärksammat Jesus lidande på korset genom att ha ordentlig mensvärk.

ge mig bloggarnas blod.

jag tar inga självporträtt. har inte gjort det på typ en vecka snart och det är väl kanske för att jag inte orkar, kanske för att dagarna försvinner in i det förflutna en efter en utan att jag uträttat ett skit. imorgon börjar slitet med alla teaterrep. jag borde vara peppad, men kan inte få mig till det.
idag har jag gömt mig under ett duntäcke och försökt halvsova när mensvärken blivit för svår och i fönster lyser adventsljusstakar.
jag går och lägger mig efter det här. men just nu läser jag bloggar av lesbiska kvinnor som skriver om kärlek som gudar och när jag lägger mig med kinden mot kudden viskar jag att jag är vacker, som om någon minst lika vacker person låg bredvid och sa det. men det är ont om sådana.
ge mig författarnas blod så ska jag inte bara signera deras böcker utan också skriva dem. diciplinerat utföra mina uppgifter. alltid med stil och engagemang. men äsch. det blir ju aldrig som jag tänkt ändå.

(och idag växte Patricia upp till tonåring och Belinda födde en Emanuel och livet i det gula huset vid havet var med idylliskt än någonsin(i alla fall tills jag upptäckte att Patricias tänke pojkvän redan vuxit upp och blivit vuxen, ingen flört där, inte))

stadsvy.

Stjärnorna dansade utanför fönstret i Johanneberg. Där har man utsikt över hela Göteborg.
Jag dansade i Slottsskogen. Dansade med Sandra Salomonsson och våra likadana tygkassar. Vi rökte cigaretter till Band of Horses och hon pussades med sin pojkvän.
Visst är det vackra lite vackrare när det är festival?

Men det mörka blir lite mörkare också. Och att virra omkring helt själv och inte ha något att göra och vara kladdig av lera, regn och mensblod är inte trevligt.

finnar.

Vafan.
Jag har lärt mig att man får finnar av testosteron. Men varför invarderas då mitt ansikte av finnar nu, när jag har mens? Är det inte en massa östrogen i kroppen då? Östrogen - inte testosteron. Mens är kvinnligt inte manligt. Eller? Vilket ämnes fel är det?
Vet någon?
Kan någon förklara det här för mig?
Va va va?