jag drömmer om så skilda saker som industrijobb och universitetsstudier. jag äger inte ett enda par jeanstights, men ett stort politiskt engagemang. jag har bara ett år kvar i gymnasiet.
nu bär det av till Stockholm för att i några dagar ge utlopp för alla mina pretentioner. jag hoppas på en ensamhet som känns lite som den Alain de Botton beskriver här:
Jag kände mig ensam, men för en gångs skull var det en lindrig, rent av behaglig ensamhet eftersom den, i stället för att utspela sig mot en bakgrund av skratt och gemenskap, där jag skulle plågas av kontrasten mellan min sinnesstämning och omgivningens, växte fram på en plats där alla var främlingar, där svårigheten att kommunicera och den frustrerade längtan efter kärlek tycktes få ett erkännande och en brutal hyllning av arkitekturen och belysningen.
jag tänker lyssna på Oskar Linnros också. och se på honom. (och ta på honom(???))
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar