när jag blir stor och diva ska jag också prata sådär.

hon pratar på samma sätt som mina favoritkaraktärer, när jag hamnar i rollspel av olika slag, eller skriver tvserie, eller när jag lekte som stort barn. sådär långsamt, självsäkert, sexigt. gud.

(sedan måste jag passa på att förbanna min naivitet också. jag kommer nog inte bli lyckligt kär förrän jag flyttar ur den här hålan. så är det nog.)