ge mig bloggarnas blod.

jag tar inga självporträtt. har inte gjort det på typ en vecka snart och det är väl kanske för att jag inte orkar, kanske för att dagarna försvinner in i det förflutna en efter en utan att jag uträttat ett skit. imorgon börjar slitet med alla teaterrep. jag borde vara peppad, men kan inte få mig till det.
idag har jag gömt mig under ett duntäcke och försökt halvsova när mensvärken blivit för svår och i fönster lyser adventsljusstakar.
jag går och lägger mig efter det här. men just nu läser jag bloggar av lesbiska kvinnor som skriver om kärlek som gudar och när jag lägger mig med kinden mot kudden viskar jag att jag är vacker, som om någon minst lika vacker person låg bredvid och sa det. men det är ont om sådana.
ge mig författarnas blod så ska jag inte bara signera deras böcker utan också skriva dem. diciplinerat utföra mina uppgifter. alltid med stil och engagemang. men äsch. det blir ju aldrig som jag tänkt ändå.

(och idag växte Patricia upp till tonåring och Belinda födde en Emanuel och livet i det gula huset vid havet var med idylliskt än någonsin(i alla fall tills jag upptäckte att Patricias tänke pojkvän redan vuxit upp och blivit vuxen, ingen flört där, inte))