sitter i skolan och försöker ta diskreta selfies samtidigt som jag lyssnar på mina klasskamraters regiförberedelser med ena örat. det är så mycket vi måste ha koll på. men i mitt huvud trängs motivation och ambition med så mycket annat.
Berlin är vårigt och vackert. igår satt jag i en solig park, vid vattnet i bara linne. läste på balkongen för första gången i år och promenerade hem från Sophia på kvällen som nästan var en sommarkväll.
snart är jag i Stockholm igen. jag kan inte hålla mig borta. där finns fina människor att krama, hemmagator att promenera längs och helt andra ororsmoln än här.
jag är så farligt nära en gräns igen. jag vet inte varifrån det kom. men plötsligt anser jag mig inte smal nog. inte lyckad nog. jag tänker att jag kanske borde tänka mer på vad jag stoppar i mig.
kanske är det för att jag börjat jämföra mig. inte tillräcklig för honom. inte tillräcklig för henne.
såg en tjej på S-bahn som var sådär självklart och naturligt snygg. vacker med kläderna som inte verkade minutiöst uttänkta och sedan ändå misslyckade. nej, de verkade påslängda som av en slump. och det var perfekt. hon skrattade i telefon, så vänner saknade hon inte. solen lyste och hon ägde sin stund i ljuset.
jag vill vara glad för hennes skull, lyfta systerskapet högt. men jag gick sönder av avundsjuka.
klyscha nr 1: det handlar inte om att forma om sig själv för att passa in i någon annans vision av perfektion, det handlar om att hitta dem vars perfektionsvisioner automatiskt och okonstlat är formade efter dig.
SvaraRaderaklyscha nummer 2: beauty's in the eye of the beholder.
rock on.