på kvällen lyssnar jag på Love Antells nya album. jag ryser av välbehag, nostalgi och kanske någon sorts sorg. för han träffar alltid rakt in, min vän.
innan jag somnat drömmer jag om Berlin. jag känner dofterna igen, joggar längs gatorna i bekanta kvarter, fikar i parkerna, dansar på klubbarna, blir hög i Kreuzberg och hånglar med luften.
åh, jag vill vara rik och fylld av ambition. eller kanske snarare vara dumdristig nog att lägga mina besparingar på en flytt till en stad där jag behärskar språket till en sådan grad att jag inte ens kan säga hej.
när jag somnar drömmer jag om Lady Gaga, bakstageljusen, kontakt, ett telefonnummer nedklottrat på en servett och hemlösa pundare i tunnelbanan.
----------
kotor, kutande
sängen i hörnet
det är en befalling
vad som förväntas av oss
"därför"
intagna positioner med hjärtan vidöppna
fast innuti: knän uppdragna
fingret längs käken
jag liksom
dröjer mig kvar
jag vet det är filmiskt
det är vad som förväntas av oss
din obekvämhet lyser genom ögonspringan
vi springer in i varandras förväntningar och krockar
brutalt
onödigt
när jag är i dig
är det bara
"därför"
när du ber mig om mer
är det bara
"därför"
när röken sedan ringlar mot taket
och föralltid kommer att färga rummets doft och
karaktär
är det vad som förväntas av oss
men
när fingrarna blinda
söker sig magnetiskt tillsammans
som ett tyst "jag är så rädd för att släppa
taget"
är det nästan
"äkta"
det är vad som förväntas av oss
--------------Från ViLäser, nr 3 2011:
"- Jag gick förbi min gamla lägenhet igår
- Hur kändes det?
- Jag blundade"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar