att de hårda tag du varnat för
inte gör mig rädd
jag väntar på dem
tagen
är jag en fallen förväntning
?
som om min oskuld
flugit från min axel
och nu
kraxar dig rakt i ansiktet
kråkan är inte självvald
det var mörka kvällen i lokalen
kallt te
bussminuter
och vi är ju ärliga mot varandra du och jag, visst är vi det?
mitt eget val att nämna det
men det kan kännas
onödigt
du klär inte i en så förvånad blick, baby
hastigt och klumpigt
sattes kråkan på min axel
den kraxar ut i ensamheten
ekar
ekar
genom ensamma tonårsrum
skoltoaletter
samvete och kval
det är inte vad jag gör det är vad jag inte gör
med en svart klump på axeln
och ännu har ingen lagt märke till
de blanka fjädrarna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar