läste nyss ut en bok och kände mig efteråt, som vanligt efter att jag lagt litteratur bakom mig, tom. gardells vemod sitter i mitt bröst. jag tänker på skolavslutningar, att barndomen aldrig kommer tillbaka och att gå sin egen väg. och vikten av förlåtelse. (den kristna förlåtelsen om man så vill)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar