"Being no poet, having no fame, Permit me just to sign my name" - Maria Callas

lördag 11 september 2010

23. (he doesn't love me but he keeps me company)



du har aldrig rört mig så att jag har känt magi. inga fingrar som likt i en film långsamt stryks mot den tunnaste huden på armen. när du tog min hand tog mitt hjärta visserligen ett skutt, men det har hoppat högre av andras handkontakt, det måste erkännas. du har aldrig varit perfekt och du har aldrig varit snyggast. du har aldrig funnits där för mig när jag som mest velat det och du har alltid med flit missförstått.
men när du någon gång ler små korta stunder, känner jag kontakten. när dina ögon snabbt söker mina mitt i det där leendet, då har du mig signed, sealed, delivered. när du la handen på mitt lår efter att först ha kontrollerat att ingen skulle se det, så fylldes mitt hjärta med förhoppningar.
och när du skickar känslokalla sms vill jag krossa flaskor mot din panna.
jävla svin.



nu lyssnar jag på kimya dawson och förbereder mig för ännu en kväll med hjärtat i handen.
här har ni något fett stilinspirerande om ni nu är på det humöret

1 kommentar: