26. (feeling stupid for all the time that I gave you)

att kyssa dig smakade som att komma hem så nu dränker jag mig själv i pop och nikotin. sedan åker jag till mitte för att sitta på en balkong. där röker vi och pratar, fastän vi inte får. senare ligger jag på rygg på sängen, kysser en kvinna, vrider på huvudet, kysser en man. jag känner händer som aldrig är hårda nog.  jag känner att jag har full kontroll, men att det inte är det jag vill. efter att de kommit går jag mot Alexanderplatz och tar U8 hem. hem till det rosa fururummet som är mitt i tre dagar till. hur ska jag överleva sedan?

Sophia är klok. hon säger sanna saker jag inte vill höra. säger att jag måste sluta hänga upp min egen lycka på andra människor. att de ändå inte är särskilt speciella, att jag är minst lika cool själv. jag nickar och låter det flyta ur huvudet lika snabbt som det kom in.

att kyssa dig smakade som att komma hem, men jag vill aldrig komma hem igen. kommer aldrig att komma hem igen. jag vill se något nytt, vill att en chans dyker upp. då ska jag ta den i handen och aldrig se tillbaka.

(det är natten efter valet och en vän kysser mig på kinden, eller i nacken, det spelar ingen roll. för vi båda har gråtit och förbannat världen. baren går i rosa och jag bekänner om och om igen min röda färg. som om det spelade någon roll. vi förlorade ändå.)